Det står en madrass framför min soffa som gör att soffan blir lite som en koja. Sådär som det lätt kan bli när det står en madrass framför en soffa. Jag ska nog flytta alla mina hemmamysaktiviter hit. Till kojan alltså. Jag sov lite i den idag. En såndär slags powernap jag brukade ägna mig åt under gymnasietiden. Somnar runt femsex, får den bästa sömnen ever, vaknar vid halvnio, av att någon ringer, och är helt väck i huvudet. Lika trött som innan, om inte tröttare, och med en blodsockerhalt som lyser med sin frånvaro. En bra anledning att trycka i sig knäckemackor till exempel. Knäckemackorna äts såklart i kojan där jag nu även sitter och har djupa samtal via msn.

Jag skulle kunna fortsätta skriva om hur opponering gick idag eller att jag inte alls har pluggat till tentan. Jag skulle kunna säga att jag kicked ass på föreläsningen på högstadieskolan och jag skulle kunna säga att belladagarna var grymma men vad jag egentligen känner och tänker är att utbytet man får av vissa människor är så jäkla häftigt. Och att jag verkligenverkligen uppskattar alla de jag har i min närhet. Lite sådär som man vill gråta.
puss.